Livets utveckling - Fladdermusen

Livets utveckling    

Lektionen är planerad av studiegruppen Fladdermusen som består av Åsa Karlsen, Jonatan Rizkallah, Amanda Stensson och Jessica Vänerlöv.  

Åldersgrupp och material  

Lektionen är anpassad för årskurs 6 eftersom lärandeobjektet är kopplat till evolution. Vi använder oss av rep med bilder för att tydliggöra en tidslinje samt en evolutionsberättelse.   

Lärandeobjekt  

• Eleverna ska veta att de första livsformerna uppstod som encelliga livsformer i vatten.  

Vi utgår från att vi tidigare haft undervisning om hur liv uppstod på jorden. Vi repeterar genom att läsa en berättelse som vi skrivit själva. Vi utnyttjar sedan utomhusmiljöns utrymme genom att leka en lek som tydliggör hur amöban är en av de första och enklaste livsformerna. 

• Eleverna ska veta att fler och mer komplicerade livsformer uppstod med tiden och att dessa livsformer levde och lever i vatten, på land och i luften. 

Berättelsen startar med att eleverna får använda sinnena syn och hörsel för att ta in levande arter i omgivningen.  G I berättelsen beskrivs hur många olika livsformer utvecklas i havet, på land och i vattnet. Detta tydliggörs också av leken genom att eleverna utvecklas till andra arter. 

• Eleverna ska veta att människan har funnits under kort tid sett till hur länge andra livsformer funnits.  

Mellan två träd spänns ett rep upp. Repet har en tidslinje som markerar när de olika livsformerna som ingår i leken uppkom. Tidpunkt när varje livsform uppstod markeras med en bild på livsformen.  

Utförande  

Vi startar med att samla alla elever sittande i en ring. En av oss läser en evolutionsberättelse som vi tidigare skrivit tillsammans med eleverna. Vi fortsätter med att spänna upp ett rep mellan två träd och repeterar i vilken ordning släktena amöba, fisk, reptil, gorilla och människa uppstod genom att hänga upp bilder på dessa livsformer. Eleverna får gå fram och titta på repet på nära håll och diskutera med varandra.  

Därefter leker vi en lek som tydliggör evolutionen. Efter att en första omgång av leken är avslutad får eleverna ge förslag på hur nästa steg i evolutionen kan se ut. Sen leker vi leken en gång till och lägger till det steg de föreslår.  

Vi avslutar med att sammanfatta lärandeobjekten genom att gå tillbaka till tidslinjen. Vid tidslinjen diskuteras och tydliggörs med eleverna att en individ inte utvecklas till en annan art. Det är något som sker över en väldigt lång tidsperiod vilket vi hoppas visa med hjälp av tidslinjen.    

Referenser  

Inspiration till lek hämtad 2021-04-22 från http://docplayer.se/19808375-G-ruppovningar-pedagogisktdrama.html  

Gråsuggornas aktivitet

 Gråsuggorna – Utomhusundervisning

Titel – Bygg en blomma med naturmaterial

Åldersgrupp – Årskurs 6

Material  – Mjöl, begreppskort, naturmaterial: kvistar, blad, gräs, kottar etc.

Lärandeobjekt

Eleven ska veta att:

-          Pollinering sker när pollen från en ståndare kommer i kontakt med en pistill.

-          Pollinering är en förutsättning för befruktning.

-          Vad begreppen innebär – Ståndare, pistill, pollenslang, fröämne, kronblad, pollen,       pollinering, korspollinering, självpollinering, befruktning,

-    Pollinering sker med hjälp av insekter och vind.

-     Skillnaden mellan korspollinering och självpollinering.

Utförande - estetiskt arbetssätt om ekosystemtjänster.

Att jobba praktiskt-estetisk med NO ger en variation till den klassiska NO-undervisningen som ofta sker i klassrummen. Det gör att eleverna lättare kan ta till sig kunskapen och komma ihåg den då man arbetar med flera sinnen. Det ger även eleverna möjlighet att redovisa sin kunskap på olika sätt. 

Vi utgår ifrån att vi undervisar i en årskurs 6.  Eleverna har genom föregående lektioner förförståelse om olika ekosystemtjänster och känner till viktiga begrepp. Denna lektion är tänkt som en avslutande del av ett tema om ekosystemtjänster och riktar in sig på den reglerande tjänsten pollinering. Lektionen kan även vara en del av en summativ bedömning.

Uppstart

Vi presenterar uppgiften för eleverna och delar in dem i par. Vi går igenom och repeterar begreppen så att vi är säkra på att alla elever har förutsättningar att klara uppgiften.

Genomförande 

1. Eleverna ska i par skapa “blommor” av det material de hittar i naturen på den platsen vi befinner oss. I dessa blommor ska alla de delar som behövs för pollinering finnas med och här får eleverna använda begreppskort för att benämna alla blommans delar.  Paren kommer att få presentera sina blommor för varandra i grupper och förklara vilka delar som finns med och vad de har för funktion i pollineringen. 

2. Här ska eleverna själva prova att pollinera, både via vind och som insekter, genom att använda sig av mjöl som symboliserar pollen. Eleverna får då “flytta” pollen mellan de uppbyggda blommorna genom att dramatisera vind och insekter. 

Avslut

Vi knyter ihop säcken genom att kort samtala om och berätta för varandra vad pollinering innebär, vilka delar i blomman den berör samt skillnaden mellan pollinering och befruktning.

Referenser

Lgr 11, centralt innehåll Biologi åk 4-6:

• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6:

Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp.